Framtidsspaning: Elbolagen står inför komplexa utmaningar

2022 har varit ett synnerligen händelserikt år för energibranschen. Alla aktörer måste nu försöka förstå och navigera i en helt ny och betydligt mer komplex omvärldssituation.

Elförsörjningen måste säkras medan samhället snabbt elektrifieras och ställs om till hållbar energi. Detta i ett skärpt säkerhetsläge, med en ny energipolitik och elpriser på rekordnivå.

Trots skilda och många gånger starka åsikter verkar de flesta eniga om att den svenska elmarknadsmodellen och elsystemets utformning behöver anpassas till dagens utmaningar och behov.

NordSyd – Elnätet byggs ut och förtätas

Enligt Energiföretagen kan 240–310 TWh komma att behövas i Sverige 2045 att jämföra med dagens knappt 150 TWh. Och det handlar inte bara om produktionsökning genom hållbara energislag utan även överföring. Mellan 2020 och 2040 kommer transmissionsnätet att behöva byggas ut med över 5900 km.

Investeringspaketet NordSyd kommer att förnya och förstärka Svenska Kraftnäts transmissionsnät mellan elområden 2 och 3. Syftet är att ta bort flaskhalsarna som hindrar elen att flöda dit den mest behövs och göra nätet mer robust.

Utmaningar som kräver flexibla elnätslösningar

Projekt NordSyd ska också göra nätet mer flexibelt, och just flexibilitet är ett måste för att kunna hantera den komplexa och oförutsägbara verkligheten.

Urbaniseringen ökar trycket på elnät i städerna och kan göra det dyrare för de som bor kvar på landet då näten i glesbygden försörjer färre människor Elektrifieringen av transportsektorn kan medföra högre effekttoppar, framför allt i lokala och regionala nätet. Nya energislag som sol och vind gör allt fler användare till elproducenter, så kallade prosumenter, och blir de självförsörjande kan de rentav koppla bort sig från nätet.

Digitaliseringen och automatiseringen gör oss alltmer beroende av säker el vilket gör samhällskonsekvenserna av elavbrott allt större. Tillsammans med den nya hotbilden mot landet kan detta leda till ökade krav på leveranssäkerhet, snabbare åtgärder vid avbrott och ersättningsskyldighet till kunderna.

Elberoendet och riskerna kan minska om fler blir självförsörjande. Det lutar också åt fler energilager som kan ta hand om förbrukningstoppar, sänka effektuttaget genom laststyrning eller öka det för att ta emot överskottskraft från variabel elproduktion. Lokala energilager kan också minska kraven på leveranssäkerhet och elkvalitet.

Flexibilitetstjänster

Men det är inte bara elnäten som behöver bli mer flexibla, utan också marknaden. Ska prismodellen utvecklas mot ett Sverigepris för alla eller individuella nättariffer?

Det är ännu ovisst, men vi vet att Svenska Kraftnät upphandlar så kallad förbrukningsflexibilitet under höglasttimmar. Målgruppen för upphandlingen är storförbrukare av el som industrier inom SE1 och SE2. Där kan företag åta sig att sänka sin elförbrukning under vissa fastställda höglasttimmar jämfört med vad aktören annars skulle ha förbrukat och som kompensation får man ersättning från Svenska Kraftnät.

Kundrelationer (och service) kräver mer

Med dagens volatila chockpriser är det inte konstigt att elkunderna har ett brinnande intresse för el-och energifrågorna. I september i år hade Allmänna reklamationsnämnden (ARN) fått in 274 anmälningar gällande elhandelsbolag (mot 119 under samma period 2021). Kunderna och allmänheten vill interagera med sina elbolag. De vill ha kunskap så att de kan påverka sin förbrukning och sina kostnader - här står branschen inför en pedagogisk utmaning. Ett tätt och bra informationsutbyte med kunderna, inte minst för ärendehanteringen, lär bli ännu viktigare som konkurrensfaktor framöver.

e-mobilitet: Skilda strategier bland elbolagen

Trafikanalys förutspår en miljon laddbara personbilar 2025, varav 600 000 helt eldrivna. 2030 ska utsläppen från väg- och sjötransporter ha minskat med 70%.

I linje med detta har Energiföretagen fokuserat på e-mobilitet under 2022. De samverkar med aktörer som elnätsföretag, laddinfrastrukturföretag och kommuner för att påskynda och effektivisera utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Genom Klimatklivet har det från starten 2015 till dagens datum beviljats mer än 750 miljoner kronor till företag som bygger laddinfrastruktur. Bara under 2022 har 320 laddstationer fått stöd och för 2023 är anslaget 400 miljoner för laddstationer.

Elbolagen har valt olika strategier med olika konstellationer av aktörer.

Den gemensamma nämnaren är att det finns ett stort behov av att koordinera aktörerna i dessa utbyggnadsprojekt och ganska ofta att samarbeta effektivt med elnätsbolagen, operatörerna av laddnätverken och lokala installatörer.

Fler artiklar i serien

Resursoptimering ett svar på det växande energibehovet

Organisationens medverkan avgörande när Öresundskraft effektiviserar sin ärendehantering

Så gör du ärendehantering med underentreprenörer effektivare

Öresundskraft transformerar verksamheten med isMobiles system för ärendehantering

Ärendehantering: behöver du verkligen ett system till?

Framtidsspaning: Elbolagen står inför komplexa utmaningar (Denna artikel)

Vill du veta mer om hur du kan effektivisera din ärendehantering?

Hör av dig!

Jonas Ljungdahl
Business Development Manager
jonas.ljungdahl@ismobile.com
+46 (0)73 – 523 52 97